Carl Henrik and the City

Tisdagen avklarad, skönt det. Men det känns som att det kommer att bli en lååång vecka. Nästa vecka händer roligare grejer..ska ju ut på en liten resa med mina tjejer:) Ska bli så skönt att komma till solen och värmen igen nu när hösten redan vill smyga sig på här hemma. I väntan på bättre dagar kan man ju roa sig med att kolla in den här killen som verkar veta lite för mycket om spårvagnar.. Självklart är det inget fel på hobbyn i sig men är inte Carl Henrik lite för dryg och överlägsen för sitt eget bästa? Tagga ner killen, säger jag och skaffa dig en barndom innan det är försent.


Whatever makes her happy on a Saturday night

Så bra det blev igår. Så bra. Var inne i Köpenhamn vid lunchtid och var såklart "tvungna" att ta en sväng på Ströget innan Tivoli. Njöt först av pannkakor med Nutella (godaste lunchen på länge..:) och därefter var jag redo för Monki. Självklart gick jag inte tomhänt därifrån den här gången heller, undrar om det någonsin kommer att hända..? Shoppade en klänning, en långärmad tshirt och en långkofta att inleda min höstgarderob med. Allting är så billigt på Monki så gjorde inte ens ont i plånboken, skönt det. Efter Monki blev det Zara och där stod Blunder för shoppingen. Trillade vidare in i ytterligare några butiker men hade egentligen bara Tivoli i huvudet så vi jobbade oss fram till vårt huvudmål ganska fort. Och Tivoli blev lika bra som vi hade förväntat oss. Vi har åkt karuseller, druckit pilsner och ätit candyfloss så det räcker och blir över tills åtminstone nästa sommar..:)

Var hemma alldeles för sent och har slappat bort hela den här söndagen och det känns helt ok. SATC, sushi och en och annan 80-tals klassiker har vi ändå hunnit med och trots att våra ögon är lika stora som tv-apparater nu så ska jag försöka övertala Blunder om att se Juno innan vi laddar om inför ännu en härlig måndag. Kan inte tänka mig ett bättre avslut på en perfekt helg.

Och angående lägenhetsbytet, vi är fortfarande med i matchen..:)





Music stations always play the same songs. I'm bored with the concept of right and wrong.

Har en helt underbar och tokrolig helg framför mig! Ikväll satsar Blunder och jag på en mysig middag för två på favvisen Haket. Blir garanterat ett stopp på Hemmakväll efter det. Vad är fredagsmys utan hyrfilm och snask? Inte mycket nä:) I allt detta mys laddar vi batterierna för fullt inför imorgon då vi gör en heldag i Köpenhamn med Tivoli som huvudattraktion!:) Liseberg i juli var super, MEN alltför långa köer gjorde att vi inte hann med så många karuseller. Detta planerar vi att ta igen imorgon, minst sagt. Jag ska hänga i allt som går att slänga i. Flera gånger om! Kommer att bli så najs...jag känner det:)

En fartfylld helg inleds knappast bättre än med ett crazy-favorit-framträdande från tidigt 00-tal. Som jag älskar den här showen. Vi snackar tider då Britney var som bäst (och hetast) och i publiken finner vi Guy Ritchie som stolt reser sig upp för sitt hjärta Madonna. Fab Five är så exalterade över Ms appearance att de DÖR och Justin Timberlake ser allt annat än nöjd ut med vad som skulle komma att bli den omtalade kyssen i tid och evighet. Allt är med andra ord precis i sin ordning.
:)


28 september 2003

Ur "Kära Dagbok":

28 september, 2003:

I'm in love, and always will be.
Jag tänker inte skriva att jag tänker på J igen.
Jag tänker inte förklara att jag varje dag tänker på när vi var tillsammans,
här och hos honom.
Jag tänker inte skriva att jag satt och läste gamla brev och kort från honom i eftermiddags.
Jag tänker inte erkänna att det är honom mitt hjärta slår för, efter allt som hänt.
Jag tänker inte heller skriva att jag kommer att sakna honom om han flyttar till New York.
Så vad handlar detta egentligen om?
Hur dåligt jag mår.
Hur mycket jag tänker.
Näktergalen gör mig så ledsen.
Kyckling med jordnötssås får mig att gråta.
För att inte tala om tacos eller kebab med vitlök och räksallad.
Bamse och Trolltyg i tomteskogen ger inte heller någon ro.
Som jag sov då.
Jag har aldrig sovit så sedan dess.
Det är svårt att såhär i efterhand minnas det som jag kände då.
Hur dåligt jag verkligen mådde.
Jag minns mest det som var bra.
Det känns som jag aldrig kommer förmå mig att gå vidare igen.
Hur ska jag kunna?
I'm in love, and always will be..

Berätta aldrig det här för någon, allra minst J..

Kram Lucy


Ny vecka, nya möjligheter. Faktiskt.

Måndag, igen. Känns helt ok efter en hyfsat aktiv och händelserik helg. Fredagskvällen på Tivoli blev över förväntan. Så många duktiga ungdomsband det finns. Helt galet begåvade är dagens kids. Jag och Blunder gick främst dit för att stötta Divers Moon, och så bra de är. Vi snackar ett gäng tjejer i åldrarna 13-15 år som skriver sina punkrocklåtar helt på egen hand. Jag vet att konkurrensen är hård men vågar ändå spå en ljus framtid för dem om de fortsätter köra sitt race. När vi satt där i fredags och lyssnade på alla coola band kunde jag inte låta bli att tänka, varför gjorde inte jag det här? Varför spelade inte jag i ett band när jag var yngre? Det verkar ju asgrymt men sen kom tankarna om och bilderna av mitt förflutna tonårsliv ikapp mig. Och förklaringen är lika glasklar som den är sann, jag var ju en tönt. Egentligen inte ens en tönt, utan ännu värre, en nobody. All den attityd och det självförtroende som jag svänger mig med idag existerade inte i mig under mina tonår. Synd egentligen. Det är tråkigt att tänka på att jag tog mig igenom högstadiet och gymnasiet som en grå mus. Men men, bättre sent än aldrig antar jag, idag är jag allt som oftast för kaxig för mitt eget bästa. Jag har tagit igen en del:)

Lördagen blev inte sämre. Kanske lite för mycket alkohol, såhär med facit i hand. Men det är inget som oroar mig, inte när jag är i gott sällskap med bästa vänner ♥ Helgen avslutades med något så spontant som en lägenhetsvisning. Ja, eller visning och visning. Ett byte snarare som kan bli aktuellt. Vår 2:a mot en 4:a. Jag och Blunder ägnade hela kvällen igår åt att prata igenom det. Och vi vill detta väldigt gärna har vi kommit fram till så nu hålls alla tummar och tår för att ett byte ska bli verklighet. Vi ligger väldigt bra till men vet mer imorgon eller kanske redan ikväll...
Spännande!


Soon I grow older but God knows I haven't lived yet

Den senaste veckan har jag varit ganska sparsam, nej rent ut sagt snål, med min kärlek till bloggen som Du märker. Jag kan inte skylla på att jag inte haft tid. Jag har bara gjort annat. Sedan har jag tänkt mycket, som vanligt. Alldeles för mycket kanske? För mycket tanke och för lite action? Något i den stilen vill jag tro. En gnagande oro och känsla av otillräcklighet bär jag just nu omkring på. Den stora begravningen var i tisdags och jag kunde inte fysiskt vara där och stötta min vän. Jag vet att hon var och är omgiven av kärlek och jag vet att hon vet att jag tänker på henne och var där mentalt. Självklart sveper ändå det dåliga samvetet över mig. Jag borde varit där, ord som ekar i mitt huvud hela tiden. Men jag ska gottgöra henne nästa gång vi ses. Kärleken tar aldrig slut.

Ännu en helg knackar på dörren. Alltid lika välkommen. Imorgon blir det nog en öl eller två på The Tivoli. Min kollegas 15-åriga dotter är trummis i ett tjejband och de spelar på Tivoli imorgon. Hur coolt är inte det? Självklart ska jag och Blunder dit och supporta. Längtar ännu mer till lördag när vi ska hänga med våra gullungar, Mr.Strong och Jovigirl. Då är jag lycklig ♥

Kanske vill Du berätta för mig vad du ska göra i helgen?
Hade varit trevligt med lite kommentarer från mina söta läsare..:)

Broder Daniel får avrunda min deppvecka.
Puss

Before tonight's a memory
Let's go out
I am still young


Jag har hittat nånting vackert. Vännen, ser du vad jag ser? Jag är nästan som du.

Fredag = ♥
Äntligen är helgen här. Ikväll blir det kräftskiva och mys hos mamma. Ska bli skönt med en soft kväll, kan behövas efter en ganska seg men ändå stressig vecka. Imorgon ska jag ut på roadtrip med dom här sötnosarna. Fröken C:s hjärta ska såklart också med. Vill mest lägga upp den här bilden på mina gullungar för dom är så söta här:)

Trevlig fredag önskar jag just dig som läser det här!


The kräftskiva 2010

Onyktert eller vardagsliv..? Eller både och..?
;)






Jag är livrädd för att leva och jag är dödsrädd för att dö

Helgen svepte förbi snabbare än blixten. Trots att det är tråkigt med måndag och ny arbetsvecka så är det inget dåligt i sig att helgen passerade så fort. Det är ju ett tecken på att vi har haft mycket och roliga saker att göra. Det var en solig och magisk kväll när Kent entrade scenen i fredags. Och som om tiden stått still de senaste 10 åren så var jag (åtminstone mentalt) stundvis tillbaka till mitt tidiga 20-tal. Jag skrålar för fullt och dansar mig fram i takt med Musik non stop, men låter kidsen göra jobbet i nyare material som Ismael och Skisser för sommaren. Det är nya tider nu men det är helt ok. Är faktiskt ganska befriande att upptäcka att det faktiskt finns ett forum där 80- och 90-talisterna kan trivas i samförstånd. Vi talar alla Kents språk därför är vi ett. Ok, nu kanske jag tar i..:) Men en bra kväll blev det, i bästa vänners sällskap. Se gärna bildspelet nedan.

Lördagen blev inte sämre. På kvällen styrde vi upp en alternativ kräftskiva (alternativ just för att alla inte äter kräftor..:) med finaste vännerna igen. Har en massa bra bildbevis på detta i kameran men har inte kommit längre med det, så det får vänta. Avslutade helgen med ett biobesök, Inception. Helt klart sevärd, men jag tror inte att jag greppade allt riktigt. Vad är dröm och vad är verklighet? Kan vara nog så svårt att skilja på, åtminstone i mitt liv. Inte blir det lättare att hålla isär på bioduken, men en intressant film. Tilltalande och luddig.

Nu blir det sushi!


Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor

Kent spelar på Sofiero ikväll och jag ska dit. Det är med kluvet hjärta jag står där ikväll och sjunger med i kärlekssånger från förr (Kents material efter 2007 kan jag inte ens nynna på. En del av mitt Kenthjärta dog med Röd och har inte velat läka efter det och En plats i solen har enbart strött salt i mina sår. Jag är inte imponerad.). Som jag har älskat, hatat, svurit, skrattat, gråtit, dansat och levt till Kent. Utan dem hade mina tonår varit mindre svårmodiga, ja. Frågan är om jag hade velat det? Hade jag blivit lyckligare i slutändan? Nej. Hjärta och smärta hör livet till. Men det är med dubbla känslor jag sjunger de gamla sångerna igen och ser tillbaka på ett liv som känns så långt ifrån det liv jag lever idag. En del sånger gör fortfarande ont att lyssna på. En del förknippas enbart med krossade hjärtan medan jag har ljusare minnen till andra. Lika mycket som jag älskat vissa låtar under en tid i mitt liv, lika mycket har jag avskytt dem långt senare. Det är farligt med musik på det sättet, när den blir för intim och personlig. När den framkallar så starka känslor. Men det visar ändå att jag känner något iallafall och det är egentligen inget dåligt i sig. Att jag känner.

Inför kvällens konsert ser jag främst framemot sista numret, Mannen i den vita hatten. Jag känner mig inte lika stark när de spelar Kärleken väntar men ikväll kommer jag för första gången på väldigt länge stå rak när jag hör den sången, tack vare min nya kärlek.


Hjärtskärande

Har SATC på hjärnan idag. Som jag älskar min SATC-box. Vad skulle jag göra utan den? Alla grubblande, sömnlösa nätter när det är alldeles försent att ringa mina riktiga vänner. Då är jag glad att jag har Carrie & co ♥ Den här scenen är en av de absoluta favoriterna ur favoritavsnittet, the final episode..


Was looking for a place to hide away

Jag har haft en underbar sommar hittills, verkligen. Men en sommar utan Laleh, live på scen, är inte helt fullkomlig. I Lalehs sällskap får man tillgång till en värld full av kärlek och magi, där enbart nuet räknas. Vem du är och vad du gjort spelar ingen som helst roll, det enda som betyder något är här och nu. I Lalehs värld är alla vinnare och inga drömmar omöjliga. Det fantastiska är att fröken Pourkarim är så trovärdig och övertygande när hon levererar att jag vågar tro på förändring, även i mitt liv. Den flickan kommer med hopp. Hon borde bli kung eller president, ta sin kärlek och musik till högre makter. Då kanske även jag hade kunnat tänka mig att engagera mig politiskt.

Laleh gör världen så mycket vackrare. Saknar hennes skönhet och utstrålning.



Gothenburg, I came back to you..Now you be nice to me, then I'll be nice to you

Är helt slut. Fossingarna värker. Men så roligt vi har haft!:) Har spenderat helgen i Göteborg tillsammans med älsklingen. Det blev även en heldag på Liseberg tillsammans med Dancing Queen och hennes käresta. Superkul!:) Och vi är verkligen alla vinnare!

Puss på er och tack för igår!:)



RSS 2.0