Ski ballet

Satt och diskuterade OS idag mellan pauserna i 2000-talets sämsta melodifestival hittills och så tog min käre bror Ace upp en OS-gren som man försökte lansera ett par gånger under sent 80-tal och tidigt 90-tal, nämligen SKI BALLET. Och det är verkligen lika lustigt som det låter. Man utför alltså balettdans i full skidutrustning..konstigt att den grenen inte blev så långlivad.. Kolla bara klippet jag lagt upp här från OS i Calgary 1988. VISST, Hermann är en jäkel på piruetter, volter och smidighet i de där skidorna men ärligt talat..Detta klipp och försök till OS-moment hade platsat bättre i något av Galenskaparnas olympiadspel från samma era..
Eller vad säger ni?:)



I will kill her

Nu är det fredagsmys igeeeeeen:)♥ HÄRLIGT. Har haft en lugn och skön dag på jobb, investerade i ett par nya sneakers nu inför våren. Är sjukt nöjd, svarta typ klassisk conversemodell fast ännu bättre märke.. TRETORN såklart, finns inte mycket annat som mina fossingar går runt i nuförtiden:) Ska lägga upp ett foto på de nya dojjorna sen. I väntan på Blunder, som snart kommer hem med sin brand new förlovningsring (var beställd till butiken idag!) ska jag traditionsenligt börja hacka lite grönsaker inför vår stundande tacoskväll. Pratade om att gå ut och äta ikväll för att verkligen fira in att vi är två med ringar nu men det är faktiskt så himla mysigt att bara vara hemma och pyssla om varandra när det är fredag, plus att det väntar ett trevligt restaurangbesök imorgon kväll i Malmö innan schlagerspektaklet drar igång. Så vi sparar middagen ute till imorgon helt enkelt:)

Min underbara kollega Emma la upp denna låt på Facebook igår. Aldrig hört talas om Soko eller "I will kill her" förut, men nu är jag helt fast. Den går på högvarv härhemma nu..älskar hennes hesa röst:) Det är så inspirerande att upptäcka ny musik!! (Kanske gammal för andra, men ny för mig:)

Vad ska Du göra ikväll? Supa? Slappa? Sova? Jobba kanske..? Uh hemska tanke:)


Dancing Queen 30 år!:)

Jag fann ingen tid över till att blogga igår. Efter jobb bar det direkt iväg på Afterwork med två gulliga kollegor som ville fira mig och min födelsedag såhär lite i efterhand. Vi hade supertrevligt och det blev några fler drinkar än vad vi behövde..särskilt med tanke på att det var tisdagkväll och vi alla såklart skulle upp och jobba idag. Det var absolut värt det, MEN det blev en väldigt lååång och seg dag idag. Att vara småbakis på jobbet är ingen hit. Mitt problem har varken med trötthet eller illamående att göra..nä, jag blir så otroligt HUNGRIG hela tiden, ungefär som att förbränningen och matsmältningen går på högvarv hela tiden. Fick i mig en stadig frukost imorse, ätit en massa frukt hela dagen och en god och i vanliga fall tillräcklig lunch. Ändå har jag gått runt och småtjurat hela dagen för att jag varit så hungrig.
Blä för bakiskänslan..

Den 24:e februari är ingen vanlig dag! Idag firar vi Dancing Queen som är lycklig nog att också, äntligen få fylla the big 30;) Hoppas att Du, min kära vän har en helt underbar dag (och semester såklart!) i varma Thailand!♥ Det finns värre sätt (och platser..) att fira sin födelsedag på, that's for sure! Jag räknar med att Jovigirl och Mr.Strong tar väl hand om dig imorgon när ni ska ut och rulla hatt..;)

Aja, tillbaka till verkligheten för min del. När man inte kan gotta sig i sol och värme, då blir det filten, mysbyxorna och ett par avsnitt av SATC istället:) Fick dvdboxen av min älskade Blunder i födelsedagspresent♥


Bjuder på ett par bilder från Dancing Queens och mina glansdagar;)

Motvind eller medvind..?

Har fått svar från två av tre förlag nu gällande mitt manus (läs mer om det här). Kanske ska jag vara glad att jag åtminstone får ett "tack, men nej tack" istället för inget svar alls men svårt att se det positiva i det just nu. Här är det senaste svaret jag fick från Bonniers förlag:

Hej Lucy,

Vi har nu läst och diskuterat ditt manus ”Tågge flyttar ut!” som du har haft vänligheten att sända oss för en eventuell utgivning.

Vi har läst det med intresse men kan tyvärr inte passa in det i vår utgivning och har därför beslutat oss för att tacka nej till ditt erbjudande om publicering.

Vi hoppas att du har förståelse för att vi inte kan ge ett mer utförligt omdöme, vilket beror på att vi får in så många manus.

Vi tackar för att vi fått läsa ditt manus och vänligen hör av dig inom en månad om du vill ha det i retur.

Med vänlig hälsning

Ann Nystedt

Redaktionsassistent

Bonnier Carlsen


Hmm..när jag läst detta och muttrat lite för mig själv får jag kort därefter ytterligare ett mail från Ann där hon tipsar om andra förlag (varav ett par barnboksförlag som jag inte ens kände till!) där hon tror att mitt manus passar in bättre. Så..nu är det bara på det igen! Jag har skrivit ut några ex till av "Tågge flyttar ut!" som jag ska skicka imorgon. Skam den som ger sig..:)



"Är du säker på att du vill ha mig??"

Nu är det mer än en vecka sedan vi kom tillbaka från Hurghada och landade i kalla Sverige igen. Som vanligt, när man jobbat några dagar och kommit in i vardagen igen..vilket man gör alltför snabbt, så känns den där solveckan mest som en dröm. Det var sjukt underbart och välbehövligt att komma iväg och få se sol och LJUS i sju dagar, något som jag var helt utsvulten på när vi åkte. Det var en vecka full av avkoppling, egen tid och tid för varandra som ni alla förstått vid det här laget..:) Att Blunder skulle fria just där och då var absolut inget som jag räknade med heller. Man kanske kan tro det eftersom jag ÄR romantiker och gärna pratar om bröllop och giftermål både här på bloggen och utanför..men faktiskt så blev jag rejält överraskad och fann mig knappt att svara. Kanske är det mitt självförtroende som sviker mig då och då som blockerar mig från att tro att jag skulle få vara med om något så fantastiskt och romantiskt på riktigt och inte bara i drömmen! Det är svårt att återge precis hur frieriet gick till, var så många känslor inblandade att det blir klurigt att få ner rätt känsla och stämning i ord. Men allt skedde i sin enkelhet, på vår tredje dag i Hurghada då vi var på en jättemysig restaurang. Nu när jag tänker på det i efterhand var allting verkligen perfekt just vid det tillfälle som det hände. Vi hade precis avslutat den bästa måltiden dittills på semestern, det godaste vinet var uppkorkat och helt plötsligt, mitt i ett samtalsämne, utbrister Blunder: "Jag tänker inte gå ner på knä". Jag förstår ingenting, men ändå lite..det börjar snurra (INTE pga. vinet..:) och det känns som att jag lämnar min egen kropp för några sekunder. Vet att det låter helt sjukt, men kan inte beskriva det på något annat sätt! Jag svarar: "Vadå gå ner på knä??" och Blunder tar fram en ring och fortsätter: "MEN, vill du gifta dig med mig, Lucy?" Jag blir helt ställd..paff eller vad man nu säger, finner mig inte riktigt, tar fram den bästa självförsvarsmekanism jag har och lägger över det på Blunder när jag utbrister: "Men är du säker på att du vill ha mig???" Ser att Blunder blir ännu mer nervös, en motfråga hade han varken tänkt sig eller hoppats på i det läget och han svarar tillbaka något i stil med: "Det är väl klart att jag vill, annars hade jag inte friat!" Och då, äntligen släpper det för mig, jag förstår att det är sant..blir rörd, tårarna börjar falla och jag svarar honom:"JA!" sådär en miljon gånger efter det. Blunder blir lättad vilket helt plötsligt blir så uppenbart tydligt, jag får veta att han burit på den här ringen några dagar nu och väntat på rätt tillfälle..och äntligen så infann det sig. Nåväl, som sagt svårt att återge till hundra procent här:) Men kvällen fortsatte i kärlekens och festens tecken..När jag svarat ja och vi tjutit tillsammans ett tag så beställde vi in ett par Mojitos och det bara fortsatte..och vi drog vidare från ställe till ställe, berättade om vår kärlek för alla vi träffade på och sjöng "Living on a prayer" (!) tillsammans på en karaokepub. Fler discon blev det på det och vi dansade och mös och hade en helt underbart romantisk kväll tillsammans!:) Låter kanske klyschigt men det var verkligen så det gick till och med facit i hand hade jag inte velat att det skulle gått till på något annat sätt, allt var PERFEKT.♥ Många har såklart frågat när bröllopet blir och om det blir redan i år..men det blir det inte. Nästa år, någonstans i augusti-oktober kommer vi att säga ja till varandra igen..Ska försöka sansa mig då, inför vänner och familj, och inte börja tjafsa om huruvida Blunder är säker på att han FORTFARANDE vill ha mig eller inte..;)



Slash Trash

Hmm, har nu kontaktat studievägledaren på den högskola och institution där jag tog min examen 2005 (time flies oh yes..!) för att komma åt de handlingar som jag behöver för eventuella fortsatta studier.. Får se, om det blir något av det. Tack till Ace och Fröken C för bra peptalk!:) Det är nu eller aldrig, jag vet..jag vet!

Blunder och jag står inte ut i snöslasket som aldrig verkar vilja ta slut..vi drömmer oss redan bort till Grekland i sommar. Bara måste åka dit igen..som det ser ut just nu så åker vi till Skiathos igen i juli..längtar:) Det är verkligen vårt smultronställe:)♥ Blunder ägnade sig för övrigt åt både klassisk och trashlitteratur när vi var i Egypten som synes. Jag fann inte riktigt ro att läsa någonting för ovanlighetens skull, men roade mig  med att titta på alla bilder i Slash biografi. När man summerar Guns n Roses karriär, vilket jag och Blunder gjorde flertalet gånger när han var uppe i boken så är det överraskande få hits och skivor som Guns släppte..Men sedan höll de ju inte på särskilt länge heller, inte originaluppsättningen av medlemmar iallafall.. bara 10 år typ. Idag går 10 år skrämmande fort, när jag var liten var 10 år en livstid. Förmodligen är det därför jag vill minnas Guns karriär som längre och mer innehållsrik än vad den faktiskt var. Ja tiden går, OCH VI MED DEN;)'


Tillbaka till skolans värld?

Hmm, här sitter jag och tänker på framtiden. Har mer och mer börjat fundera på att sätta mig i skolbänken igen, sadla om, lämna siffrornas värld. Och så får jag ett mail från Malmö Högskola idag som peppar mig ännu mer!

Vad tycker ni? Är jag för gammal för att börja plugga igen?
Ska jag nöja mig med mina siffror? Man vet vad man har men inte vad man får typ..?

Svåra beslut.


Humanity for all

Jag har världens gulligaste kollegor ♥. Fick en födelsedagspresent idag:) Bara ÄLSKAR dessa budskapsarmband från Humanity for all och det var riktigt nära att jag köpte ett till mig själv förra helgen! Underbart att jag har kollegor som kan läsa mina tankar..:)






I want your horror, I want your design!

Jag vet att jag börjar bli lite smått tjatig vad gäller min förkärlek till Lady Gaga, men det här framträdandet var (OCKSÅ) så sjukt bra att jag måste lägga upp det. Kolla in när hon går bärsärk och krossar alla flaskorna i slutet av "Speechless". Jag KÄNNER hennes smärta, ÄKTA artisteri!:)♥ Måtte Lady Gaga komma till Europa och somewhere near Sweden väldigt snart..vill så gärna se henne live!!


Mer kärlek, lyckönskningar och Alla hjärtans dag

Jag har inte riktigt kommit igång med bloggandet efter semestern..Vi svävar fortfarande på små moln efter en vecka full av kärlek, sol och bad. Att Blunder friade till mig firas fortfarande på högvarv. Jag lovar att berätta mer när jag som sagt samlat tankarna lite bättre:) Vi har blivit bortskämda med finaste uppvaktning av nära och kära, kan inte tacka nog för alla blommor, söta presenter, kort och lyckönskningar via sms! Tack, tack tack igen och igen!♥ Ingen har väl missat att det är Alla hjärtans dag idag också, en perfekt "ursäkt" för mig och Blunder att fortsätta fira vår kärlek;) Fast det är ju såklart något som hellre bör göras varje dag än just en dag om året genom dyra presenter. och dylikt. Kärleken är fri, den har inget pris och går inte att värdera i pengar..inte enligt min åsikt iallafall. Men dessa tankar är inget nytt och egentligen finns det väl inget dåligt eller "fel" sätt att visa att man tycker om någon. En del vet inte om något annat sätt än att uttrycka sina känslor genom diamanter, andra säger aldrig ens orden "Jag älskar dig" men visar det ändå med andra ord och gester. Kärleken sätter färg på tillvaron i alla möjliga sorters skepnader och det är HÄRLIGT  tycker jag!:)


♥KÄRLEK♥

Kärlek och semester i bilder

Har haft fullt upp idag, inte bra för bloggen..Men här kommer lite bilder från vår semester. Det var mycket kärlek och lite action, vilket förmodligen syns på bilderna:) Kommer mer om Egypten senare, när vi samlat våra intryck lite bättre. Finns både bra och dåligt att säga om just Hurghada så återkommer om det när solbrännan lagt sig lite;)



Back to life..

Är ganska trött men vill bara säga att vi är tillbaka i verkligheten nu. En vecka går fort, så sant..
Men så underbart vi har haft det..:) ♥


På återseende!

Oj oj oj. Jobb in i det sista..Har just kommit hem och måste ta tag i packningen nu. Mamma bjuder på middag om en timme (och söta Dancing Queen ska komma förbi med presenter..spännande:),skönt att slippa stå med mat och disk när man ska ge sig ut på vägarna om en sådär 9 timmar så det tackar både jag och Blunder för..:)

Ja, vad mer finns det att säga, nu lämnar vi det här snöslasket och drar till varmare breddgrader. Men jag kommer ju tillbaka igen såklart, om en vecka. Då som en glad och utvilad 30åring med ny kraft och energi, en förbättrad och uppdaterad version av mig själv helt enkelt..hoppas jag iallafall:)

Ni får ha det helt underbart härhemma och gör det bästa av snöyran..Har inga bra förslag på vad det bästa kan vara just nu, men vara inomhus med tända ljus och en bra bok eller film medan flingorna yr utanför har ju ganska hög mysfaktor iallafall!:) Och så kan ni såklart roa er med att gå igenom mitt arkiv här på bloggen..har ju nästan hunnit bli ca 300 inlägg sedan jag började blogga förra året så lite läsning finns det att ta del av.

Ta hand om er sötnosar så hörs vi om en vecka!
Lucy



Det svänger ju!

Föll direkt för "Backseat" när jag hörde den på P3Guldgalan för ett tag sedan. Till min stora förtjusning så envisas P3 (enda kanalen värd att lyssna på under arbetstid) med att spela den om och om igen. Älskar att Robyn är med på slutet också, hennes röst är klockren. Vi snackar 80-tal när det är som bäst!:)


Livet runt 30..

Att fylla år har blivit allt mindre roligt med åren. Man kanske kan tycka att jag är för "ung" för att ha den inställningen. Men ärligt talat så har inte jag tyckt att det varit vidare roligt att fylla år sedan jag blev 25. Fram tills dess var det helt ok, kul till och med och jag såg riktigt framemot att fylla år och bli äldre då. Man partajade verkligen in sina födelsedagar ordentligt. (Det sistnämnda har jag väl förvisso inte slutat med..:)  När 25 var över och man började närma sig 26, blev det med ens påtagligt att man helt plötsligt var närmre 30 än 20 och bara den vetskapen var ju illa nog. Vet inte varför jag alltid varit så rädd för att bli 30, egentligen. Kanske för att 30 känns som en milstolpe på något sätt. Jag säger inte att det är så, men DET KÄNNS som att man vid 30 ska ha kommit underfund med så mycket om sig själv. Helst ska man ha kommit på vad man verkligen brinner för och kan tänka sig att jobba med, kanske inte resten av livet men iallafall en bra tid framöver. Man ska ha uppnått en schysst lön så att man kunnat skaffa sig drömlägenheten kanske t.o.m. drömhuset (för villa och volvo vill väl alla ha?), för att inte tala om det här med barn. Kanske har man inte skaffat barn än, men man funderar iallafall i de banorna och givetvis lever man ihop med sin, om inte redan så iallafall inom kort, blivande make osv. Jag vet att detta bara är föreställningar som existerar i mitt huvud och jag säger inte att jag tycker att det är RÄTT att leva så vid 30års ålder. Så svart eller vitt är ingenting. Jag är knappast där än på någon av punkterna, enbart vad gäller kärleken vill jag iallafall hoppas och tro, men jag ser ju hur det ser ut i min omgivning bland jämnåriga. Ligger inte majoriteten av ovanstående punkter i ens intresse när man som jag, BÖRJAR NÄRMA MIG 30, blir man nästintill betraktad som en alien. Observera att jag KLAGAR INTE över min tillvaro, jag förklarar bara hur jag känner. Att INTE längta efter barn när man är i min ålder kan vara både provocerande, chockerande och konstigt i andras ögon. Detta har jag fått erfara vid flera tillfällen i varierade miljöer och umgängen när jag hamnat i en sådan diskussion. Ursäkta, vilket år var det nu..1910 eller 2010?  Jag är dock sjukt lyckligt lottad som har de mest fritt tänkande individerna i min närmsta omgivning. Bland bästa vänner och familj behöver jag aldrig känna mig konstig eller underlig. Kraven och förväntningarna som samhället och alla utomstående tycks ha alltför ofta existerar liksom inte. Hos min kärlek, min familj och mina vänner finns min fristad och det är där jag tillåts stanna upp, hämta luft och andas emellan varven innan jag stressar vidare, ständigt kämpandes mot klockan och tiden..Det har sagts förut men It really takes a fool to remain sane in this world all covered up in shame.

Det var inte meningen att det här inlägget skulle bli så långt, och från början tänkte jag att jag skulle vända det här med att fylla år till något som är ganska positivt iaf. Har ju blivit så fint uppvaktad av både vänner och familj i helgen. Fröken C och Miss Dion har varit först ut med att gratulera med söta gåvor...och snart drar jag ju till solen för att fortsätta mitt firande. Så visst jag erkänner, det är roligt att fylla år!:) Önskar bara att kraven som jag har på mig själv kunde minska i samma takt som siffran på papperet ökar för varje år men tyvärr verkar det vara tvärtom för mig. Hoppas också att jag verkligen gör mig förtjänt av all den kärlek jag ständigt får av nära och kära. När jag befinner mig i min egen bubbla kan jag nog vara rätt så dålig på att visa hur mycket jag faktiskt uppskattar det.

Sådär. Nu har jag tänkt färdigt för idag.

Thank you for loving me
Fröken C
:)


RSS 2.0