LucyVida

Satt och ströbläddrade i Lokaltidningen efter jobb idag och höll på att sätta Nutellaburken i halsen när jag kom till en valkampanjsannons. Mitt intresse för politik är svalt därför är ämnet inte särskilt ofta på bloggen heller. Och jag blir arg på mig själv över att när jag väl väljer att diskutera inom ämnesområdet så är det det mest fördomsfulla, bakåtsträvande och kunskapsbefriade partiet av dem alla som jag ägnar uppmärksamhet åt.

Vill SD enbart provocera? Är deras kampanj ett skämt eller vill de verkligen bli tagna på allvar? Ska jag skratta eller gråta? Mest skrämmande av allt, hur har okunskapen lyckats få ett sådant fäste att det utvecklats till ett "seriöst" parti med inflytande? Jag vet. Jag bör inte vara förvånad. Detta är inget nytt. Men att vi inte kommit längre i våra värderingar år 2010 är sorgligt.

Utdrag ur Lokaltidningen v.30:

Vi ställer upp för Helsingborg
Kjell Dahlin, 64 år, chaufför och medlem i SD tycker om att arbeta med äldre- och ungdomsfrågor och anser att skolan ska anordna traditionella kyrkliga skolavslutningar samt att skattefinansierad modersmålsundervisning ska tas bort.

Om Kjell hade varit min pappa hade jag skämts. Jag hade skämts så mycket att jag valt att adoptera bort mig själv till föräldrar med större hjärnor, hjärtan och mindre okunskap. Jag hade propagerat för att vatten är alla gånger fan så mycket tjockare än blod. Sedan hade jag tackat min lyckliga stjärna varje kväll för att jag inte anammat mina biologiska föräldrars främlingsfientliga åsikter och mentalitet.

Kanske drar jag detta till sin spets men hur kan Kjell och hans anhängare av SD tro att någonting blir bättre av att reducera den skattefinansierade modersmålsundervisningen? Vilka effekter förväntar sig Kjell av ett sådant genomförande? Vill han verkligen att modersmålsundervisningen ska bli en klassfråga och att enbart en del kan ta del av den?  Och på vilket sätt ställer han på så vis rimligen upp för individen och samhället, i det här fallet Helsingborg?

Jag tror att ni förstår vad jag menar.

Jag har ägnat SD och det här inlägget alltför mycket energi, jag vet. Det är bara så sorgligt. Och när jag tänker på det är det inte så konstigt att världen ser ut som den gör när sådana som Kjell finns och gör vår tillvaro så mycket fulare än vad den egentligen är. Förmodligen fick Kjell inte tillräckligt mycket kärlek som liten. Och den tanken ger mig mer än tillräckligt med motivation. Motivation till att om jag någonsin blir förälder så kommer jag överösa det lilla knyttet med så mycket kärlek att det enbart lär sig att älska och inte hata. Det är det minsta och samtidigt mest ansvarsfulla jag kan göra för världen idag, som jag ser det.

Tankar från ett nu sömnigt huvud.
Natti natt

Det här må vara ett I-lands problem deluxe men nog så jobbigt för mig. Jag har jobbat i 2 dagar nu och känner mig mer vilsen, rastlös och uttråkad än någonsin. Efter 3 veckors semester bör man väl komma tillbaka utvilad och med massor av ny kraft och energi? Finns inte på kartan. Jag är trött och inspirationen är död.

När kommer jag att le igen? Le som gör jag på den här bilden. Grekland, drömmer mig tillbaks. Min värld var inte bekymmersfri där men så mycket mer attraktiv att vistas i. Ryck upp dig säger du, det finns de som har det värre. Jag vet det, tro inget annat.

Idag firar vi Fröken C som fyllde sina 30 redan den 6 juli! Födelsedagsfesten äger rum idag och i idyllisk slottsmiljö ska vi äta och dricka gott och dansa hela natten lång! Och trots tidigare förutsägelser om regn så verkar det faktiskt som att solen kommer att visa sig ändå..underbart!:)

Fröken C och jag delar nästan ett helt liv tillsammans. Allting tog sin början någonstans kring 1983 i Helsingborgs Bronx (Närlunda). Där har jag mina rötter och där knöts våra band för första gången i förskolan. Jag överromantiserar vår relation om jag säger att vi varit oskiljaktiga sedan dess, för det är inte sant. Fröken C och jag fann varandra egentligen på riktigt när vi började lågstadiet och klass 1A. Tillsammans tog vi oss igenom grundskolan och även om våra vägar skiljdes åt när vi kom till gymnasiet så har vi alltid funnits där för varandra, och så kommer det alltid att vara. En tryggare vänskap får man leta efter.. (klicka här för mer om mig och Fröken C!)

Ikväll blir det finkonsert med Lili & Susie i Halmstad. Blir en perfekt avslutning på min tre veckor långa och underbara semester. Hoppas givetvis på att få höra gamla godingar (Oh Mama, We were only dancing, What's the colour of love? etc.) som gick på konstant repeat på LP och CD hemma i flickrummet på Traktörsgatan..

Tänker på dig idag min vän
Det är allt annat än rättvist men nu hoppas jag att du kan få lugn och ro, på riktigt..

Kanske är fånigt att lägga upp ett klipp från Mamma Mia, men då får det vara det.
Den här sången för mina tankar till dig, allt som är, allt som borde varit, och allt annat däremellan.

♥

Tillbaka till verkligheten igen, efter en helt underbar vecka i Grekland ♥ Mentalt har jag inte landat i Sverige riktigt än, men det gör inget. Jag drömmer mig gärna kvar i Skiathos lite till..

5 timmar kvar nu. Sen drar vi till Kastrup för att flyga till vår pärla i Grekland ♥ Självklart kommer ni att ha en lika skön vecka hemma i sommarSverige. Det tvivlar jag inte en sekund på. Men ett miljöombyte känns väldigt välkommet just nu och det går inte riktigt att jämföra Spendrups med Mythos, eller gräddfil med tzatziki. Allting smakar aningen bättre i Grekland:)

Ta hand om er så hörs vi om en vecka!

Kram Lucy

Har varit hemma hos mamma och grävt lite i hennes fotoarkiv. Hittade några guldklimpar på mig och min bror från tidigt 80-tal. Skärpan är lite suddig men på fotot där jag håller hårt i min trasdocka är min bror överlycklig för sitt första kassettband med Kiss. Those were the days. Vi var coola, vi var sockersöta. Vi var odödliga. Vi var barn.

Jag såg min barndomskärlek idag och kände mig plötsligt väldigt inspirerad till att rota i min gamla dagbok igen.. Den kärlek som jag en gång kände för honom känner jag inte idag, den ligger varsamt bevarad i mitt barndomshjärta och hör den tiden till. Men visst är det härligt med minnen från den där allra första kärleken?

Vet att min uppdatering är ljummen just nu. Men jag har ju som sagt semester och passar på att bara njuta. Att bara vara. Att inte tänka tid. Stressa ner. Förutom idag då, när jag och mamsen gick upp i ottan och drog iväg till Ullared. Fyndade faktiskt en del toppar och sommarklänningar inför kommande vecka som ska spenderas i Grekland!:) Längtar.. Fast jag försöker att inte längta för mycket. Jag vill att tiden ska gå sakta dessa tre veckor som jag har semester.. Planer för imorgon? Siktar på en het dag i solstolen med en underhållande bok och ett och annat uppfriskande dopp i havet.
Semester...
:)

Min semester har inletts på allra bästa sätt. I fredags drog hela gänget iväg och såg Eclipse. Efterlängtat och underbart! Överväger att läsa fjärde boken nu när jag är ledig. Vill ju gärna veta hur det går för Bella och Edward..:)

Igår drog Blunder och jag ut till Strandbaden och grillade, badade och drack gott hela kvällen lång tillsammans med Jovigirl och Mr.Strong. Så jäkla underbart. När solen gått ner tog vi oss in till stan och som vi dansade. Magisk kväll och natt..

I ♥ semester!