LucyVida

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Blev gravid och födde barn (!)

Har du några nyårslöften?

Dumt med löften men ja faktiskt. Jag är väldigt nöjd med att jag redan gått ner mina gravidkilon denna sidan året men mitt nya mål är gå ner 10 kg till maj månad. Träningen har jag lovat mig själv att ta tag i igen i januari.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Lisa, som kom att bli min mentor när jag då och då nästan blev tokig under min egen graviditet <3 
Lisa och Simon fick allra finaste Elliot i somras.

Sedan flera av mina kollegor! Pernilla och Carl. Sofie och Tobbe. Alexandra och Fredrika med deras respektive.
Babyboom på jobb!:)

Vilka länder besökte du?

Danmark, Italien och Grekland.

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?

14 oktober

Vad var din största framgång 2012?

Love. Om man nu kan se det som en framgång att bli gravid och föda världens finaste kille. Jag väljer att göra det.

Även att bli mamma och fixa mammarollen så bra som jag faktiskt gör. Det trodde jag nog inte om mig själv!:)

Största misstaget?

Att vi gjorde resan till Rom i februari. Jag var i femte veckan när vi besökte kulinariska Italien och hade sett framemot en enorm matfrossa. Under fyra dagar lyckades jag knappt få i mig något mer än cheeseburgare vilket fick mig att tappa allt mod. Jag blev så less på min graviditet redan innan den knappt hunnit börja. Min avsaknad av aptit förstörde mer eller mindre den resan för mig.

Bästa köpet?

Får man lov att skriva barnvagn eller blir det för mycket mammablogg nu..? Vi köpte en begagnad Emmaljunga i jättebra skick och till ett oförskämt bra pris av min brors vänner och har inte ångrat det en dag. Love älskar sin vagn och kan sova i den både natt och dag om han får välja:) En utsövd bebis ger utsövda och glada föräldrar så det är lätt bästa köpet 2012.

Vad spenderade du mest pengar på?

Inte frågan om vad det här året. Snarare vem.
Love. :)

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Ett positivt gravtest i början av februari!
Och såklart Love.

Love gjorde mig till världens lyckligaste person söndagen den 14 oktober då han efter en väldigt lång väntan äntligen kom ut. Som jag hade längtat efter honom <3

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2012?

Euphoria. Some die young. Mannen i den vita hatten.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Vilken berg- och dalbana 2012 varit för mig rent känslomässigt! Mina graviditetshormoner har satt hela min hjärna i gungning ibland, framförallt i början och slutet av graviditeten. Aldrig har jag varit så lycklig som när jag fick reda på att jag var gravid. Samma starka känslor upplevde jag i samband med förlossningen. Ungefär som att nu fattar jag. Det är nu mitt liv börjar på riktigt och jag var så sjukt glad. Glad över Love. Glad över Micke och att vi lyckats skapa denna fantastiska kille tillsammans. Jag kände mig nyförälskad all over igen och vi bara grät av lycka på BB och den första tiden hemma tillsammans. Man fattar liksom inte. Men mycket tid däremellan, från att jag blev gravid till att Love kom ut upplevde jag som väldigt jobbig rent mentalt vilket gjorde mig ledsen och nedstämd från och till. Jag trodde nog att barn på sitt sätt skulle innebära slutet för min frihet och stora delar av mitt liv som jag faktiskt trivdes väldigt bra med. Jag var nog rädd att jag skulle förlora mig själv helt och hållet. Jag såg bara hindren, inte möjligheterna. Idag vet jag bättre. Men då när jag var mitt uppe i det skrämde det mig väldigt mycket att vara gravid och ovissheten om hur livet skulle komma att bli. Jag njöt inga stora delar av min graviditet. Inte alls. 

I juni fick marsvinshimlen den bäste av de bästa. Vincent blev sjuk och det fanns inget annat att göra än att låta honom somna in. Jag kommer alltid att sörja Vincent och det faktum att Love aldrig fick träffa sin storebror. Det gör fortfarande alldeles för ont att tänka på det och på honom. Jag jobbar fortfarande på ett inlägg helt dedikerat till Vincent. Men det gör så ont. Det är möjligt att jag aldrig kommer att bli klar med det. Jag låter det vara ett tag till så får vi se sen.

Vad önskar du att du gjort mer?

Njutit mer av min graviditet! Och slappnat av mer. Men det är ju jag i ett nötskal att oroa ihjäl mig. Så:)

Favoritprogram på TV

Torka aldrig tårar utan handskar. Viktigaste och bästa dramaserien som SVT visat på länge.

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?

Jag var på maskerad. Pillan fyllde 30 och jag fick chansen att klä ut mig till Madonna dagen till ära. Riktigt bra födelsedag!:)

Hur skulle du beskriva din stil år 2012?

Säger bara långklänning. Gick i långklänning hela sommaren och en bit in på hösten. Kände mig fin i det med min lilla kula på magen och allt. Annars väldigt mycket svart som vanligt. Mycket tunikor och leggings.

Den bästa nya personen du träffade?

Love <3

Finns ju inte en chans i världen att 2013 kommer bli ett bättre år än 2012 för vår del. Det bästa och vackraste i livet kom ju till oss i år❤

Men gott nytt år på er alla!:) Hoppas att 2013 också kommer att leverera!

Jag vet. Julen är inte över än så det är kanske lite tidigt att summera den men den här julen och synnerhet julafton är ju speciell för oss. Den kommer jag alltid att minnas så länge jag lever. Första julen med Love. Och på något vis känns det som att det är första julen för mig med. Som om man börjar om på nytt och upplever allting för första gången igen. Det här är Loves första jul och han är bara två månader och lite till. Han kommer aldrig att minnas den här julen men jag kommer att minnas så mycket jag bara kan i detalj. Det känns som att man blir barn på nytt när man ser Love beundra adventsljusstaken eller julgranen. När jag ser ljusen återspeglas och tindra i hans ögon. När jag ser hans fascination över ett brinnande ljus eller en spelande tomtekarusell dör jag en liten bit. Det är så vackert. Och jag minns själv. Alla favoriterna hos mamma och hur julen och allt vad det innebar verkligen var på gång när stjärnan i fönstret hängdes upp och när den vita kyrkan med rött tak fått sin plats igen. Jag minns glädjen och hur jag alltid älskat julen. Och jag är oändligt tacksam idag att jag bara har varma och vackra minnen från min barndoms jular. Ju äldre man har blivit har man förstått att jul och värme i kombination inte är alla barn och vuxna förunnat. Jag blir numera ledsen och väldigt illa berörd när jag tänker på det. För hur kan man inte? En dag som av många upplevs med familj, vänner, kärlek och i stillhet är tvärtom värsta mardrömmen för flera. Ensamma vuxna, barn som far illa. Dessa tankar fanns aldrig där när jag var barn. Vilket inte är så konstigt. Jag var som sagt en av de lyckliga. Nej, det är inte rättvist. Inte någonstans. Kanske är det därför jag har lärt mig att uppskatta julen ännu mer och med andra motiv idag jämfört med när jag var liten. Och jag ska göra allt jag kan för att Love ska få lika fantastiska jular och barndomsminnen som jag bär med mig. Jag ska få honom att älska decembermånad precis som jag alltid gjort. Om jag kan och om han vill. Som igår. När han satt i mitt knä under Kalle Anka och hur han log brett när Snövit och de sju dvärgarna visades. För allra första gången för honom. Jag kommer alltid att minnas.

Åh vad jag önskar alla en varm och kärleksfull jul och hoppas, hoppas att ingen är eller känner sig ensam idag om det inte är självvalt.

God jul!<3

Det var så mysigt igår. Jättefint i kyrkan. Stämningsfullt. Och alla var så himla fina <3

Love är lyckligt lottad som har så mycket kärlek omkring sig. Vår fina, fina kille<3

Imorgon är det Loves dopdag. Precis som med bröllop så betraktar jag dopet som en kärleksfull handling. Något som rör och är till för att beröra nära vänner och familj. Och för Loves skull ska vi göra morgondagen så fin vi bara kan.

Diktläsning kommer det att bli och jag tycker att just den här texten av Jonas Gardell är så himla fin och tänkvärd.

"När jag var liten kunde jag trolla.
Jag kunde göra underverk, läka sår och gå på vattnet,
färdas obegränsat i tid och rum.
Jag hade makt att förvandla världen eller skapa en ny.
När jag var liten kunde jag trolla.

Det var innan de lärde mig att jag inte kunde."

Sötnos fick vara pepparkaka till Lucia. Gissa om han gjorde succé på mammas jobb! Var uppe en sväng och fikade med kollegorna i torsdags.
Mysigt <3

Imorgon blir det julbord med hela familjen!

Barnen i slummen har rätt till rent vatten.

Jag är mäkta stolt över mina fina kollegor på PUMA och Tretorn som tar tag i saken och gör en insats i Musikhjälpen i år till fördel för alla barn som självklart har rätt till rent vatten!

Gå in på Tradera och buda på Usain Bolts signerade skor som PUMA bidragit med eller varför inte klicka hem en av Aprill Aprills snygga posters! Min favorit är den med katten. Vilken är din? För mer info se: www. aprillaprill.se

It's snowing in Helltown..

Det är mysigt men man blir ganska så isolerad. Plöjer väl ett par avsnitt till av Sunes jul.
Mys:)

Det blir inte alltid som man tänkt sig men det kan bli ganska bra ändå.

Detta mantra har ekat i mitt huvud sedan förlossningen och tvingat mig att tänka positivt. Kanske till och med hjälpt mig att ta mig över och förbi tredagars babyblues, förlossningsdepressioner och allt vad det heter. Jag är en stark tjej och tålig som en av läkarna på förlossningen sa. Jag kan uthärda mycket smärta. Både psykisk och fysisk innan och om jag ens säger ifrån vilket såklart är både bra och dåligt. Så har jag alltid varit. Och om det inte vore för att det inte längre enbart handlar om mig utan även en helt ny liten person vars liv ligger i mina händer, vars liv jag är skyldig och beredd att skydda in i döden om det så krävs. Om det inte vore för Love så skulle jag tiga även imorgon när jag gör mitt återbesök på MVC. Jag skulle säga att allt är relativt och att det finns de som har det mycket värre både innan, under och efter förlossningen. Jag skulle säga att det blir inte alltid som man tänkt sig men att det blev bra till slut. Sedan skulle jag le mitt stora leende som för att övertyga barnmorskan och mig själv om att jag är helt ok, tacka för mig och sedan gå hem. Väl hemma skulle sedan tårarna och frågorna och alla "tänk om" skölja över mig i min ensamhet. Så funkar jag nämligen. Jag som alltid är så stark.

Men för Loves skull kommer jag att berätta sanningen imorgon. Om hur jag mår, hur jag blivit behandlad, hur lite koll man hade på mig de sista dagarna före min förlossning och om hur bristfällig service och kommunikation faktiskt äventyrade såväl min som Loves hälsa.

För Loves och för eventuella framtida syskons skull kommer jag att berätta min historia och klargöra min totalvägran att bli hänvisad till Helsingborgs lasaretts obstretiska mottagning och förlossningsavdelning igen.

Egentligen behöver man bara läsa HD varannan dag för att förstå att allt inte stämmer och går rätt till. Varje gång gråter jag av ursinne och medkänsla för alla dessa blivande föräldrar som inte fått rätt omhändertagande. Och varje dag är jag tacksam för att Love mår bra.

Men det går inte en dag utan att jag funderar. Inte en dag.

Så för Loves skull berättar jag sanningen imorgon.
För Loves skull ❤

Mamma, jag och Love tog en promenad ner på stan idag och fixade lite julklappar och fikade. Till min stora glädje hittade jag finaste pyjamasen till Love. Hans första body var i just det här tyget och mönstret och har grämt mig lite över att den börjar bli för liten. Älskar ju mönstret<3
Men så har det kommit en pyjamas i samma mönster så nu kan jag klä vår lille gosse i vackert ögongodis ett par månader till.

Fast det är klart. Egentligen är det ju Love som är ögongodiset<3

Jag hade skrivit en hyfsat lång text till det här inlägget som bara försvann. Trötta mig..Här är jag iallafall! Glad och i provrummet på HM:) På bilden skymtas kvällens outfit minus de vita strumporna.. Har efter 7 veckor tappat 10 av mina 12 gravidkilon så det går på rätt håll äntligen:) Och så roligt det börjar bli att prova kläder igen! Tjoho!:)