LucyVida

Ur "Kära Dagbok":

11 oktober, 2000

Vad ska jag känna?
Vad är rätt?
Jag vet bara att jag blir jätteglad,
som ett lyckorus som strömmar genom hela mig.
Inte trodde jag att du skulle höra av dig efter nästan två månader.
Jag har inte slutat tänka på dig, jag har inte kunnat.
Mitt hjärta.
Mitt envisa, alltid lika starka hjärta tillåter mig inte. Att sluta.
Jag tänker aldrig glömma den tid vi fick tillsammans.
Jag var så lycklig då.
Det var precis som på film. Allting stannade upp.
Vad händer nu då? Jag vet inte.
Kanske hör du aldrig mer av dig,
kanske svarar du på mitt mail.
Tiden får utvisa.
Känslorna får bestämma.
Jag saknar/har saknat dig så oändligt mycket, R.

Lucy