LucyVida

Det gick ju jättebra att handla på systemet idag när det är röd dag och allt..NOT! Vet inte hur jag tänkte, men tänkte iallafall inte alls på att idag är en söndag:) Så vi får helt enkelt skramla och slå oss ihop med det lilla vi har att dricka. Blir nog bra:) Den kreativa bowlingen ska ju helst inte bli fööör kreativ heller..då slutar det väl med att man ligger i rännan till slut med en massa klot efter sig och det vill vi ju inte vara med om..

Jag har gjort fina saker för mänskligheten denna veckan om jag får säga det själv och det får jag ju. Igår drog jag mitt strå till stacken vad gäller Malawis framtid och idag har jag stött Rosa Bandet genom att köpa det här fina armbandet på Guldfynd.

Lucy - Världsmedborgare och pretty in pink
Snacka om win-win situation
♥

Längre än såhär har jag inte kommit med min lördag...men ska fixa till mig nu. Det blir bowling ikväll med Mr.Strong och Co:) Måste ut och fixa lite dryck och tilltugg inför "förfesten" som blir hos mig och Blunder först. Kommer att bli så kul ikväll! Jag är grym på bowling och kommer att slå de andra med hästlängder...;)

Ja, så är det.
Jag har ett färdigt manus till en barnbok och min dröm är att få det publicerat. Det är lite kluvet att berätta om det här. I ena stunden känner jag mig skittöntig och dum som ens leker med tanken om att jag skulle ha det som krävs för att få kalla mig "barnboksförfattare"..Ja, författare överhuvudtaget. Och ibland är dessa känslor som förbytta och då har jag istället värsta självförtroendet och tycker att det jag skriver kan vara riktigt kul och bra. Mitt problem har hela tiden varit att även om språket och det skrivna ordet för det mesta är min vän så har jag ingen som helst begåvning när det kommer till att teckna och måla. I mitt huvud finns klara och ofta färdiga bilder över hur jag vill att illustrationerna ska se ut, men har inte lika lätt att själv få ner det på papperet. Jag har med andra ord hela tiden varit i avsaknad av en illustratör, som förstår hur jag tänker och menar.. Och nu när Blunder, min kreativa stjärna, kommit in i mitt liv blev det med ens helt självklart att det var han som skulle illustrera mina figurer:) Som att allting föll på plats, äntligen.♥

Det jag skulle komma till är att det kanske finns en liten öppning för mig nästa vecka att få ut mitt manus till "rätt" personer, allt tack vare min bror Ace som är i bokbranschen. Så, nu när jag fått hjälp med ett par exempel på illustrationer som stödjer min historia... så kanske, kanske kanske det finns en liten chans att någon får upp ögonen för mitt manus. KANSKE..men jag vågar knappt hoppas på det själv.
Håll tummarna för mig!♥

När jag var och såg Fame igår visades trailern för Michael Jacksons dokumentärfilm "This is it" som har premiär nu i dagarna. Det känns fortfarande så overkligt och konstigt att Michael inte finns längre. Jag menar, vi snackar kungen av pop vars musik och dans är så ingjuten i min barndom och uppväxt att jag inte kan eller ens vill föreställa mig hur färglöst och tråkigt mitt 80- och 90-tal hade varit utan honom. Jag tycker synd om dagens alla kids, som inte får växa upp med långlivade och varaktiga artister och legender som Michael Jackson. Den sortens artisteri och stjärnor skapas inte längre.

Trots att Michael verkligen var kung och hjälte bland folket glömmer man nästan bort att han faktiskt var människa i första hand. Däri finner vi nog mycket av problematiken kring hans alltför tidiga bortgång vill jag tro. Det är precis som att vissa kändisar, några få.. som uppnår sådan stjärnstatus som Michael, blir mer och mer onåbara allt medan tiden går, nästintill övernaturliga och framförallt odödliga. Michael var mer eller mindre helgonförklarad redan innan han lämnade oss och nu när han inte finns bland oss rent fysiskt längre skulle det inte förvåna mig om det upprättas en religion i hans namn om det inte redan gjorts. Hur sjukt är inte det?

När han gick bort i somras, FÖRST DÅ, känns det som att det gick upp för allmänheten att Michael i grund och botten faktiskt bara var en människa av kött och blod precis som alla oss andra DÖDLIGA. Mina ord räcker inte till längre..En person som förklarar Michael och hans storhet så mycket bättre än vad jag gör är hans kvinnliga motsvarighet inom musikens värld, Madonna. Hjärtskärande, avskalat och vackert är hennes tal till Michael från VMA 2009. Lyssna och se här.

Ok, nu har jag sett nya Fame och JAG ÄLSKAR DEN:) Kanske är jag lättköpt men jag köper hela paketet..alltifrån dansen och musiken till historierna som berättas filmen igenom. Många klyschor kastas ut till höger och vänster, absolut. Men är det inte det Fame handlar om? Dare to dream och tro på dig själv, annars kommer ingen annan att göra det. Klyschor är bra, och många klyschor kan vara nyttiga, särskilt om man behöver peppa sig själv eller jobba upp sitt självförtroende.

Bara att konstatera, Fame håller även 2009, kanske just för att temat är så tidlöst?
DREAM IT- EARN IT- LIVE IT!

Finallåten i filmen

Me like:)
♥

Ikväll ska jag och en kollega (OCH god vän ♥:) gå och se Fame. De jag känner som sett den har delat ut både ris och ros, så får väl se vad jag kommer att tycka. Ska försöka att INTE jämföra nyversionen alltför mycket med originalfilmen och tv-serien från 80-talet. Förmodligen lättare sagt än gjort:) Hade jag sett tv-serien idag är jag dock skeptisk till att den funkar lika bra nu som den gjorde för drygt 20 år sedan. Jag lever hellre kvar i nostalgins glömska än tar reda på det också. Var sak har sin tid.

Men musikal och dans är alltid underhållande att se på bio så ikväll ger jag Fame 2009 en chans.

Som ni vet så ÄLSKAR jag Blunders vardagsöverraskningar. Om det är några överraskningar jag uppskattar mer än andra så är det just dom. Kommer hem efter en lååång och typisk måndag på jobb och möts av en bukett blommor i hallen. "Men.." säger jag till Blunder. "Har du köpt blommor?" "Ja, du behöver dom" svarar han sådär gulligt som bara Blunder kan ♥ Och på bara några få sekunder har Blunder lyckats vända min grå och ordinära måndag till en helt ok dag. Mer än ok:)

♥

Vi var ju som sagt hos min pappa igårkväll på middag. Han hade förvarnat både mig och min bror tidigare i veckan om att det skulle bli någon form av tävling med "fina priser" i potten. Hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat lista ut vad den här tävlingen skulle gå ut på, hade nog själv aldrig kommit på idén.. inte ens med facit i hand och då är det illa hehe;) Nää, men efter en trevlig middag berättar han att vi nu alla kommer att få en chans att rätta till det som gick fel i Sveriges historia år 2005. Ace, Jenna H, Blunder och jag sitter fortfarande som stora frågetecken. Sedan släpper han bomben:



2005 var året då vi av någon egendomlig anledning skickade Martin Stenmarck till Ukraina med sin "Las Vegas" och därmed skickade oss själva ut ur tävlingen till påföljande år. Hela SchlagerSverige dog när vi med Stenmarcks 19:e placering insåg att vi skulle bli tvungna att KVALA IN till Eurovision 2006. Men så igårkväll fick vi alltså, på min pappas initiativ, ett unikt tillfälle och en ny chans att rätta till Sveriges misstag år 2005 genom att helt enkelt se alla bidragen ännu en gång och rösta igen. Snacka om att man glömmer fort. Jag som älskar schlager hade inte koll på ens hälften av de bidragen som var med 2005 visade det sig:) Men roligt hade vi och den nya vinnaren som utsågs blev Nanne Grönvall med "Håll om mig". Precis så som folket ville ha det, redan 2005, men som juryn kom in och avstyrde, kallt och hänsynslöst.

Trots att vi "vunnit" en timme idag går tiden fortare än någonsin.. Vart har denna söndagen tagit vägen? Blunder och jag har varit ute och fixat en del ärenden och nu kommer snart Fröken C med pojkvän på en  eftermiddagsfika, mysigt:)

Fröken C tycker att jag gjort mig förtjänt av en puss
♥

Har varit i Malmö hela kvällen, hos min pappa. Blunder, Ace och Jenna H var också med. Det bjöds på supergod mat, gott sällskap och en och annan crazy tävling med enbart tröstpriser som vinst;) Berättar mer om det imorgon. Blev inga bilder ikväll men såhär pigga och söta var vi innan vi åkte iallafall.

Har förstått att "Tidsresenärens hustru" inte kommer att gå upp på bio här, och inte i någon närliggande stad heller vilket är sjukt tråkigt. Boken tillhör ju lätt min topp 5 på bästa böcker jag någonsin läst, och eftersom trailern verkar så lovande hade det varit roligt att se hur boken tolkas på film. Har skrivit mer om det här. Får väl nöja mig med dvd-varianten när den kommer ut då.. SUCK SUCK SUCK.

Åh, jag som hade såna förväntningar på kvällens Idol, rocktema och allt ju. Överlag tycker jag dock att hela kvällen utvecklades till ett enda stort GÄSP..Inte ens Tove lyckades lyfta taket med sin charm idag. Alla kändes så medelmåttiga och tråkiga..Och så har vi Mariette som väljer att sjunga No Doubts "Just a girl" fastän hon är allt annat än just det, A GIRL...och utan ett uns av Gwen Stefanis charm, utstrålning och lekfullhet. Calle är inte ens värd en kommentar egentligen. Alla säger att det här var "hans tema". Men nu har vi ändå kommit in på tredje fredagsfinalen och har man fortfarande problem med att komma ihåg texten till den låt man valt att framföra, vilket Calle alltid har, då har man inte i Idol att göra. Bra att rätt person åkte ut i duellen ikväll iallafall. Eddie förtjänade att vara kvar. Nicklas höll inte ända fram.

Vem tycker du ska vinna Idol 2009?

♥Är redan kär i mina nya rosa gummistövlar♥
Framgår inte riktigt på bilden men väskan är vit och MARINBLÅ..me like:)
Och svartvita flip-flops till Egyptenresan i februari, söta ♥

Har kollat in resultatet av Louis Vuittons reklamkampanj för höst/vinter 09 med Madonna i spetsen. Bilderna är självklart vackra och iögonfallande, vad annat kan man förvänta sig av en fotosession med Louis Vuitton? Men jag kan ändå inte låta bli att störa mig på att de ser FÖR retuscherade ut. Det blir too much. Madonna ser ju nästintill ut som en seriefigur, dessutom med en spejsig touch. Gillar inte det riktigt. Bilden jag valt att lägga upp från kampanjen är den som tilltalar mig mest. Resten av bilderna hittar du här.

En sömndrucken Vinnie
♥

Jag har verkligen världens gulligaste mamma. Inte nog med att hon följer med mig och stöttar mig hela tiden, dagar som igår, som jag ALLVARLIGT TALAT INTE hade rett ut på egen hand. Idag kom hon hem till mig med den här jättesöta Hello Kitty chokladkalendern:) Vad gör det att jag nästan är 30? Choklad är ju gott i alla former och lägen oavsett:) Frågan är bara hur jag ska kunna hålla mig dryga månaden innan jag får lov att börja äta av kalendern? Men det är ju också tjusningen med att vara vuxen..jag gör precis som jag själv vill hehe:) När man var liten och fick sin kalender då minns man ju vad som gällde... EN LUCKA OM DAGEN.. Fast den regeln tänjde man nog ganska mycket på redan då vill jag minnas:)

Ja...vilka äventyr jag varit med om det senaste dygnet. Nu är jag tillbaka på banan igen, blir dock inget jobb gjort förrän tidigast imorgon, vilket innebär att jag helt plötsligt har en massa tid över att slå ihjäl. Det är bra, jag kan behöva uppdatera mig lite i såpornas värld. Börjar med en gammal klassiker på TV3 som jag följde nästintill slaviskt när jag pluggade. Jag snackar såklart om "Days of our lives". Ska bli roligt att se vad mina gamla vänner  i Salem har för sig nuförtiden:) Förmodligen ingenting alls som vanligt. Tiden har ju en underlig tendens att stå helt still i den serien, med undantag för det faktum att barnen växer upp och blir tonåringar blixtsnabbt medan föräldrarna inte åldras överhuvudtaget då. Lustigt, snart har väl t.o.m. Sean-D "växt förbi"  och blivit inte bara längre utan även äldre än mamma Hope;)

Tänk så många och långa dagar det blir för karaktärerna i "Days of our lives". Särskilt för
♥lilla söta♥ Alice Horton som varit med sedan seriens start 1965 (!).
Här snackar vi ju inte dagar och inte bara år utan snarare ETT HELT LIV.
Det måste ju kännas kluvet på något vis..
Ungefär, Who the f*** is Alice när kamerorna stängs av?
En ännu bättre fråga: stängs kamerorna överhuvudtaget av?
De kanske bara rullar på..som dagarna i vårt liv?:)
Så många frågor..så få svar.
♥

Nu har jag ägnat mig åt lite fönstershopping igen:) Och den här gången har jag "shoppat loss" bland Esprits smycken och accessoarer. Inspirerande och roligt att man kan klippa och klistra ihop sin egen lilla drömkollektion. De här juvelerna hade jag alltså burit imorgon tack, om bara min plånbok hade tillåtit det vilket den knappast gör såhär 3 dagar innan nästa lön är på kontot:)

När Playa del Sol fortsätter att göra mig besviken (vad har hänt? det var ju så bra förra säsongen..) kommer jag på mig själv med att sitta och tänka på annat. Och jag hamnar i ett nostalgimood som tar mig tillbaka till mitten och slutet av 1990-talet då Spice Girls vann såväl mitt som min hårdrockande storebrors hjärta. Spice Girls var så rätt på det när de slog igenom med sin "Wannabe". Det var Girl Power åt alla, de levererade hits efter hits och tack vare mångfalden i tjejgruppen kunde alla småtjejer hitta sin favoritkaraktär som de kunde identifiera sig med. Jag var (givetvis) för gammal (redan då:) för att fatta tycke för just en medlem, and one member only. Men såhär med facit i hand kan jag erkänna att jag tycker att dåvarande Sporty Spice , numera kallad Mel C , är den som hållt längst och som varit mest intressant även efter Spice Girls-tiden rent artistiskt. När det begav sig var det dock knappast Sporty Spice som drog flest blickar till sig.

En lysande stjärna som förutspåddes goda framtidsutsikter även som soloartist var tveklöst Geri Halliwell, a.k.a Ginger Spice. Geri hade långtifrån den bästa rösten, än mindre den bästa fysiken eller danstekniken MEN hon hade ustrålning, hon hade starquality och förvaltar man dessa egenskaper väl kan man gå ganska långt som artist, egentligen hur långt som helst vill jag tro. 1998 släppte Geri bomben att hon tänker lämna Spice Girls för att gå sin egen väg. De soloprojekt som sedan följde togs emot av minst sagt ljummen kritik och en och annan gäspning..Såhär i efterhand kan vi nog konstatera att Geri hade inte den begåvning, envishet eller förmåga att omge sig med "rätt" människor som krävdes för att hålla sig kvar i rampljuset.

Som den Spice Girlsnörd jag är minns jag hela den här tiden med Geris lämnande från gruppen som väldigt dramatisk. När resterande Spice Girls släppte singeln "Goodbye" som en hyllning till Geri blev det ännu mer drama, känslor och tårar bland fansen vill jag lova. Och jag säger inget om det. Det är en grym ballad med en känslosam text som håller än idag. Huruvida beräknande detta verkligen var back in the days låter jag vara osagt. Det blir konstigt nog av mindre betydelse. Det som däremot känns relevant med den här låten och all drama runtomkring är att den levererades med sådan inlevelse och känsla av äkthet från de  övergivna  gruppmedlemmarna att det spelar inte så stor roll hur mycket sanning som egentligen ligger bakom. Själv är jag villig att tro på den vilken dag som helst, just för att det är en så bra historia:)

Efter ett dygn av varma och kalla bad, torrbastu och ångbastu, vila och läsning i relaxen, en ljuvlig trerättersmiddag, supernice frukostbuffé och långpromenad vid havet är vi nu tillbaka i vardagen igen. Att säga att vi har haft det skönt är en underdrift. Det går inte att beskriva hur avslappnad och tillfreds man känner sig efter en sådan här helg. Blunder blev helt såld också. Jag tror att vi har hittat vår grej:) Vi har bestämt oss för att införa en spaweekend som ett obligatoriskt avbrott från vardagen ungefär tre gånger om året. Det kan nog vara ganska lagom, och det behöver inte kosta så mycket heller. Allt beror på hur man väljer att utnyttja gratisverksamheterna runtomkring. Istället för att lägga pengar på en timmes massage eller ansiktsbehandling valde vi t.ex. att bada, och mysa i relaxavdelningen tillsammans. Det kostade ingenting extra plus att vi fick mer tid ihop, snacka om win-win-läge:) Nästa gång kanske jag väljer att ta en behandling eller vara med på ett yogapass medan Blunder gymmar en timme..det är det som är så härligt med hela upplevelsen, allt blir precis som man själv vill och gör det till:)

Hoppas att ni haft en lika bra helg som jag!♥

Äntligen är helgen här som jag och Blunder gått och drömt om i veckor nu. Vi åker på Spa idag. Har bokat på ett mysigt hotell vid havet, med vackra omgivningar där tid och rum ej existerar. Jag kommer att passa på att andas ordentligt när vi är där..:) Ska bli så skönt att få komma iväg och bara
pyssla om varandra.
♥

När jag sökte efter annat på nätet så snubblade jag över den här bilden av en ung Madonna med sin dåvarande hjärtevän och förste make Sean Penn. Så unga och så vackra! Det vilar något mystiskt över deras kärlekshistoria. Paret gifter sig 1985. Året därpå ger Madonna ut sitt tredje album True Blue som hon tillägnar Sean med frasen "To the coolest guy in the universe". Huruvida cool Penn egentligen var på den tiden kan man dock diskutera. Deras relation uppmärksammades mycket p.g.a. Seans våldsamma attacker mot pressen, och senare under äktenskapet anklagades Penn för misshandel. Sean och Madonna skilde sig 1989 och Penn svarar aldrig på frågor om sitt äktenskap med Madonna i intervjuer.

I dokumentären "In bed with Madonna" från 1991 visas ett klipp där Madonna och hennes dansare kör leken Sanning eller Konsekvens. Madonna får vid ett tillfälle frågan: "Who has been the love of your life for your whole life? Your biggest love?" Utan att tveka för en sekund svarar Madonna: "Sean". Det är många år sedan nu men jag kan ändå inte låta bli att fascineras av Penns och Madonnas bitterljuva förflutna. Kanske är det som Blunder sjunger..sometimes love could kill you..

"Till death do us part" är ett av spåren på Like a prayer från 1989.
And it´s all about Sean Penn..

Snart är det fredagkväll, vilket för min del kommer att innebära en massa frossande i onyttigheter. Jag och Blunder ska äta på fonduerestaurang med Ace och Jenna H. Jag vet redan nu att det kommer att bli himmelskt gott. Jag är också väl medveten om att när vi frossat färdigt i såväl huvudrätt som efterrätt kommer vi vara så mätta och förmodligen må så illa att vi kommer att fundera över om det var värt det. Och jag tror att jag talar för oss alla fyra när jag säger att vi lär komma fram till samma svar: Ja, det var det:)

Har ju inga härliga bilder att visa på denna drömlika Tobleronefondue, inte än..:) Men när vi ändå är inne på onyttigheter och galet gott frosseri så kan jag gladeligen dela med mig av andra godsaker som vi njöt av i somras när vi var i Grekland. Jag var bara tvungen att föreviga dessa läckerheter på bild. GBglass i all ära, men här snackar vi glass i en helt annan dimension. Det går liksom inte att jämföra.
Se och njut!:)

Fredag igen..♥ Och idag säger jag grattis till min blogg. Den fyller ju inte ÅR eller så..men däremot en månad, det tycker jag är värt en gratulation:) För fyra veckor sedan visste jag inte riktigt vad jag gav mig in på, eller hur mitt bloggande skulle utveckla sig, eller OM det ens skulle utveckla sig. Det vet jag väl fortfarande inte helt.. men det är ju lite charmen i det hela också:) Kunde aldrig tro att jag skulle få så många besökare heller, men vill verkligen poängtera hur glad jag är för alla som kikar in hos mig, ni förgyller min dag om och om igen. ♥

Och så länge ni vill läsa, så länge fortsätter jag skriva..:)

Tänk om man hade en såhär söt väckarklocka att vakna upp till varje morgon?:) Den skulle förmodligen inte underlätta min komma-upp-ur-sängen process, men den skulle sannerligen vara "klockren" på mitt vita sängbord. (Ibland får jag till det:) Klockan är dessutom utrustad med en snoozeknapp, vilket är ett MÅSTE, iallafall för mig som måste vänja mig vid tanken inte bara en, utan kanske två, eller tre gånger att det är dags att gå upp..uh.

Drömma kan man ju alltid, imorgon vaknar jag som vanligt upp till min surrande Sony Ericsson, roligare än så blir det inte:)

If bad people hurt someone you love, how far would you go to hurt them back?

Känns som världens längsta onsdag idag. På jobbet segade sig timmarna fram trots att jag hade fullt upp, därefter drog jag direkt till badhuset för att simma mina längder. Kan verkligen rekommendera det till alla som känner sig stressade i skolan eller på jobbet. När man simmar hinner man rensa huvudet, tankarna hamnar på plats igen på något vis. Bastun som väntar efteråt gör det ju inte heller mindre motiverande att ta sig dit:)

Trots att det varit en låååång dag för mig är det inte vilken onsdag som helst, inte för Lourdes iallafall. MiniMadonna fyller 13 år idag...vilket säger mer om min ålder än vad jag egentligen är villig att erkänna:)

 

Ikväll tittar jag på Madonnas dokumentär på SVT som skildrar föräldralösa barn i Malawi, Afrika som förlorat sina syskon och föräldrar i AIDS. Många har sina åsikter om Madonna och att hon adopterat David och Mercy från just Malawi. Eftersom dessa två adoptioner skapat så mycket uppståndelse och negativ kritik ägnas tyvärr lite uppmärksamhet åt vad Madonna faktiskt gjort och fortsätter att göra för landet. Ikväll ges dock ett ypperligt tillfälle för alla skeptiker och fördomsfulla att få upp ögonen för människans (i det här fallet Madonnas) goda vilja. Om de är modiga nog att titta med ett öppet hjärta och ett öppet sinne vill säga..

Se dokumentären på SVT1 ikväll, kl. 21.50

När jag känner för att (fönster)shoppa lite exklusivare brukar jag besöka Valeries hemsida. Bara layouten och designen som du först möts av är ögongodis. Sen att Valerie är grym på att ta fram både snygga, romantiska och coola outfits "for everyday occasion" , det förstår man när man ser hennes kollektioner. Själv har jag bara en Valerieklänning i garderoben..so far, en som går i svart och beige..men skulle gärna komplettera med en av hennes mer romantiska klänningar, kanske nåt i ljust rosa eller turkos. Får se vad vårkollektionen 2010 kommer att bjuda på:)

Malin Åkerman och Lucy,nej..Valerie Aflalo

Kolla in Calles framträdande här så förstår ni vad jag menar..:)
T.o.m. rösten stämmer överens med Zeds, lika ansträngd och instabil.

Här har vi en tragisk historia, tragisk..men lärorik. Jennifer Grey som var allas vår Baby i Dirty Dancing, tokförstörde sin karriär när hon valde att operera näsan några år efter succén med DD. Jag kommer ihåg hur jag och Fröken C satt bänkade framför tv:n för några år sedan för att se en film (daterad 2000-2001) där just Jennifer Grey hade en av huvudrollerna. Vi var båda sjukt spända på att få se något så nytt med Grey, som verkligen inte gjort mycket väsen av sig sedan tiden kring Dirty Dancing. Först när filmen,vars namn jag inte kommer ihåg, (visade ju sig vara en riktig b-film) drog igång trodde vi att vi läst fel, eller fått fel för oss. Stjärnans namn hade ju susat förbi i förtexterna, MEN VAR HÖLL JENNIFER GREY HUS?? Det gick nog en halvtimme (ungefär så länge vi stod ut med denna kalkonrulle) innan vi kunde ana oss till vilken roll som spelades av Grey.

Det är alltid lätt att vara efterklok. Idag ångrar Jennifer sina näsoperationer som hon själv menar spolierade hennes karriär som skådespelerska. Kanske något att reflektera kring för alla Kissie-anhängare därute, och framförallt Kissie själv som roar sig med diverse ingrepp som gör att hon allt mindre förknippas med Alexandra Nilsson, och mer påminner om en plastfigur som Barbie.

Visst, hon känner sig säkert jättecool och superhet nu när hon är mitt uppe i sina 15 minutes of fame. Jag undrar bara, vad ska Kissie göra när alla fansen överger henne för någon ny och fräschare bloggdrottning? Vem är hon då? Och vad finns det kvar förutom resterna av x antal läppförstoringar, sönderblekt fejkhår och söndersolad hud? Då är det kanske försent att komma krypande tillbaka till Alexandra.
Som sagt, se bara hur det gick för Jennifer Grey..

Sällan vi äter tacos en gång i veckan...Sällan vi äter tacos på söndagar. Precis som att alla andra alternativ är som bortblåsta. På söndag är det liksom tacos som gäller och tacos only:) Men det är ju så gott, och enkelt att slänga ihop. Särskilt perfekt är det en lat dag som idag, när man haft fullt upp hela helgen och känner sig lagom sliten..

Nu blir det Playa del Sol och mys under filten med Blunder ♥
Efterrätt? Massor av lösgodis:)

♥ All Time Favorite ♥

Har just kommit hem från en jättemysig middag och spelkväll hos Miss Dion och hennes blivande man. De ska gifta sig nästa sommar på Sofiero Slott, kommer att bli riktigt roligt att få vara med på ett bröllop i en så romantisk och vacker miljö. Kanske kan jag och Blunder hämta lite inspiration där?:)

Det här känns ju lite konstigt och framförallt oväntat. Att Karolina var den första som fick lämna Idol. Jag trodde faktiskt att hon skulle vara med i toppstriden i december. Visst, jag kan hålla med om att hon gjorde en ganska så usel tolkning av Lady Gaga igår, men hon har ju så mycket mer att ge. På sikt är hon så mycket intressantare än både Eddie, Rabih..och för att inte tala om CAMILLA. Att folk röstar på det sistnämnda esset är ju en komedi i sig:) Men vem vet, kanske håller vi på att se en ny schlagerpingla födas?

Tove levererade iallafall och fortsätter att växa och imponera. Och Karolina hade lätt coolaste outfiten, vet att hon blev ganska så dissad för den vilket är helt obegripligt. Jag tycker att hon såg ut som en stjärna.

Gick lite tidigare från jobb idag, måste fräscha upp lite hemma. ♥J♥ och Mr. Strong kommer på besök ikväll. Blir nog en lagom blöt tillställning med vin, pizza och Idol.
Får se vad kvällen därefter har att bjuda på..;)

Önskar er alla en underbar fredagskväll!:)

♥ I bästa vänners sällskap ♥

Den här kommer nog att gå hett några gånger ikväll, iaf om jag får bestämma..:)

JAG ÄR SÅ LYCKLIG..Har fått tag på biljetter, VÄLDIGT bra platser, till Lalehs konsert i Lund i december. Blunder och jag ska sitta på rad 1 i mitten (!). Jag kommer att sitta längst fram och få höra "Snö" några dagar innan julafton ♥. Med andra ord finns det ingen anledning att fira jul den 24:e december i år. Min julafton inträffar 5 dagar innan, den 19:e:) 

Laleh är en sådan hjälte och förebild..Hon tänker verkligen kärlek och hjärta i allt hon gör och engagerar sig i.  Det kan kanske verka naivt och drömmande. Cyniker och losers tycker att hon är fånig och flummig. Jag skulle hellre kalla det modigt än löjligt att våga tro på att kärlek och ödmjukhet kan bemästra allt ont, särskilt i en tid som vår. Jag drömmer mig också bort till det som är ljust och hoppfullt och drunknar gärna i kärleken om och om igen.. Man kan kalla även mig dum och naiv för att jag eftersträvar en verklighet och vardag byggd på mer optimism och tillit än den vi lever i. Det är helt okej. Jag lever hellre mitt liv som en kärlekskrank groda än slutar upp som en bitter gammal nucka som aldrig haft en susning om vad det egentligen handlar om.. som aldrig haft förmågan att "se" kärleken om den så snubblat över en. Som aldrig älskat. What a waist of time and life..

Lyssna på Snö här...

Har precis kommit hem. Hämtat ut min blå parkas och funderar nu över om jag ska behålla eller skicka tillbaka. Den är grymt snygg, är dock osäker på om den är för stor eller om det bara är jag som är för van vid tunnare jackor.. Får klura lite till på det där.. Ska iväg till min kära mamma nu och mysa med pizza och annat gott..firar lite helg redan ikväll.  Det får man unna sig ibland:)  Tar nog med jackan och modellar lite för henne med.. Mammor är bra på sånt, och så säger hon alltid vad hon tycker... INTE vad hon tror att jag vill höra. Det uppskattar jag. ♥

Me like...

Parkasen ligger nu och väntar på mig på Hemköp, ska hämta ut den imorgon så får vi se om det blir hiss eller diss på den..:)

Nu blir det först lite Linda Skugge, sen zzzz..tätt intill min sötnos ♥

Är helt såld på Marabous nya "Crisp'it"! Påminner lite om Marabou Digestive men
MYCKET MYCKET godare!:)
Try it!

Sorry Blunder..här är min nya älskling:)

♥ ♥ ♥

..Vi är redan vinnare..:) Så fint tycker jag..

♥

Vi närmar oss Spöktimmen denna tisdagkväll..
Som ett barn av min tid är jag uppvuxen under ett 80-tal som bjöd på så många härliga skräckisar att jag tappar räkningen.. Lika lite kan jag räkna till alla sömnlösa nätter jag uthärdade efter att ha smygkollat på en och annan skräckfilm tillsammans med min storebror.

Vi snackar främst A Nightmare on Elm Street, Fredagen den 13:e och Halloween med alla dess uppföljare..När jag ser de här filmerna idag blir jag förstås inte lika rädd, idag har verkligheten hunnit ikapp mig och den skrämmer mig så mycket mer än hitte-på-massmördare på film. Idag kan mitt sunda förnuft övertyga mig om att alla dessa filmer bara är på låtsas, det finns ingen man med knivhandske som vill döda mig i mina drömmar och det finns inte heller någon gubbe med hockeymask som är ute efter mig, när jag promenerar i skogen, och vill stycka mig med kniv för att jag levt ett syndigt tonårsliv. Jag är väl medveten om allt detta. ÄNDÅ finns det en rysare jag fortfarande inte kan se i min ensamhet, en film som har satt så djupa spår i min själ och i mitt huvud att jag än idag..väljer att byta kanal när den visas på tv. Det var den första skräckfilmen mamma lät mig sitta uppe till och se tillsammans när jag var liten.. Jag pratar om en av de bästa filmerna som någonsin gjorts, Alfred Hitchcocks PSYCHO.

Jag vet att jag har en del yngre besökare här som kanske varken sett eller hört talas om Hitchcocks klassiker från 1960. Men om det finns någon mer som jag, som gillar att bli rädd..om psykologi och människans ibland förvridna mentalitet skrämmer och fascinerar dig mer än vad 700 knivhugg i ett enda stort blodbad gör (misstolka mig inte..det kan ha sin charm det med..:) eller om du bara är överförtjust i skräckisar men aldrig upplevt en av svartvit karaktär.. Då rekommenderar jag dig varmt att se Psycho. Se bara till att ha någon till hands som du kan krypa upp hos under filmens gång och nej, en kudde funkar inte..:)

Först tänkte jag lägga upp ett klipp från Psycho här för att förmedla en liten känsla av det som jag berättat om.. men vid närmare eftertanke klarar jag inte av att bläddra förbi Norman Bates störda ansiktsuttryck varje gång jag går igenom min blogg, så därför lägger jag upp teasern till remaken på A Nightmare on Elm Street istället:) Ska bli grymt kul att se hur man tolkar Freddy Krueger på 2000-talet! I april 2010 har den premiär i USA..stay tuned.

Vem tror DU vinner Idol 2009?

I lördags, när Blunder och jag var och såg Bob Hund träffade vi på en gammal vän och f.d. klasskamrat till mig. Det är verkligen som när jag beskriver min och Fröken C:s relation, att med vissa personer är det som att tiden stått still och allt känns så trevligt och bekant när man väl ses.. även fast det kanske ibland går månader eller år innan man träffas igen.

Som vi hängde om dagarna efter skolan när vi var kids, för att inte tala om alla långa sommarlov. Det är en härlig tid att tänka tillbaka på..söta och roliga minnen från en tid innan allt begav sig. Vi växte upp (as always..), började på olika skolor, fick nya vänner, nya intressen. Vi gled isär helt enkelt, inget konstigt med det. Numera springer vi som sagt på varandra med mer eller mindre jämna mellanrum och byter några ord med varandra, som gamla goda klasskamrater gör:) Och en sak är säker när det kommer till Nic. Jag kommer aldrig att glömma hur förvånad jag blev den där sommarmorgonen 2004 när jag höll på att göra mig i ordning för att sticka iväg till jobb.. tv:n var på i bakgrunden,  på ZTV spelades musikvideos, och plötsligt hör jag en röst som känns väldigt bekant..Jag avbröt det jag höll på med och gick och satte mig vid tv:n.. Det var första (MEN ABSOLUT INTE SISTA..:) gången jag hörde  "Hej hej Monika" med Nic and the Family.

Och sen var cirkusen igång:)

♥ Babyface...you've got the cutest little babyface ♥

Som det stormar ute..Vi skulle bara iväg till ICA för att handla lite. Höll på att blåsa bort den lilla biten man går från bilen till affären. Uh. Hur härligt det än är med hösten och alla färger så kan jag inte låta bli att längta tillbaka till Skiathos, dagar som denna. Vi bestämde oss redan när vi var där i augusti att vi skulle åka tillbaka igen nästa sommar. Då gör vi nog två veckor, en vecka på Skiathos och en vecka på Skopelos. Är bara en båtfärd på ca en halvtimme mellan öarna så det finns liksom inga ursäkter för att inte uppleva båda två när man ändå är där..:) Filmen Mamma Mia som jag ♥♥♥.. spelades in på båda öarna också, mestadels på Skopelos dock. Är sjukt nyfiken på att få se den söta kyrkan som de sista scenerna i filmen utspelar sig i. Vem vet, kanske får jag också en ring på fingret när vi är där nästa sommar..?;)

Saknar...♥

Jag och Blunder var och såg Bob Hund igår. Som vanligt, när man inte har några som helst förväntningar blir allting så mycket bättre. Jag har aldrig sett eller lyssnat särskilt mycket på Bob Hund, de har av någon anledning aldrig intresserat mig.

Såhär i efterhand är det ändå lätt att konstatera att det är kul att ha sett dem live. Med en karismatisk frontfigur som Thomas Öberg i centrum är det en fröjd att bara stå och se på allt som händer och sägs på scen. Det gör inget om man som jag inte har någon som helst koll på låtarna, upplevelsen blir total ändå. De kommer fortfarande inte att gå på högvarv på min Spotify, så såld blev jag inte:) En del band och artister måste upplevas live..så enkelt är det, och Bob Hund är ett av dom.

I år är det 10 år sedan me and ♥my girls♥ tog studenten..Det var tider när man drack sig full på Liebfraumilch och Robinson var det fräschaste och mest nyskapande som någonsin visats på SVT. Det var innan dokusåpan var en etablerad och självklar del av vår vardag. Den moderna mobiltelefonen var tung som en tegelsten och fysiska semestervykort tillhörde fortfarande tidens melodi. Snackar vi stenåldern..? Nej, vi pratar 1999.."vårt" år.

Man vet att man börjar bli gammal när man tänker tankar som: "Vart har de här senaste 10 åren tagit vägen?" eller "Tänk om de kommande 10 åren flyger förbi lika fort, då är vi snart 40.." Äh, man ska inte tänka för mycket, oavsett hur sakta eller fort tiden går är jag bara så oerhört lycklig över att få dela den med mina tjejer. ALLT har vi gjort och gått igenom tillsammans och ÄNNU MER har vi framför oss..den vetskapen gör mig lycklig:) Ni tillhör mitt förflutna, min nutid och min framtid..vad mer kan jag säga? Ibland räcker orden verkligen inte till..

Den här låten spelades FLITIGT våren och sommaren 1999.
Kommer ni ihåg..?
♥

Vilken morgon att vakna upp till. Regnet piskar på fönsterna, och himlen är gråare än gråast..Perfekt dag för att ut och rasta mina snygga gummistövlar:) Har lite ärenden att uträtta inför ikväll, men det får vänta lite till.

Fick en mindre chock när jag öppnade min mailbox nu imorse. Uppenbarligen så har min bror och kära flickvän hittat till makemebabies.com och de ville väldigt gärna dela med sig:) När jag trodde att jag och Blunder hade tagit fram den fulaste bebisen av dem alla så får jag se hur kusinen skulle kunna se ut, och inser fort att life´s not so bad after all..:) "Vår" bebis är kanske inte den vackraste av dem alla men ser ju ändå ganska snäll och fredlig ut. Ace och Jenna H's bebis har ju minst en, om inte två rävar som lurar bakom örat..Utöver ett ofördelaktigt yttre ser ju flickebarnet (!) minst sagt elak ut! Som en avkomma från... nej, vi ska inte gå in på det här och nu:) Det är bara att konstatera att vi nog är FLER i min familj som bör överväga konsekvenserna riktigt noga innan vi sätter igång och producerar bebisar. Tänk efter FÖRE, är goda visdomsord att bära med sig..
Hör du det.. Ace?
:)

För övrigt är Madonna sjukt lik sin dotter Lourdes (eller är det Lourdes som är lik Madonna..?) på bilden ovan, jämför med mina bilder på Lourdes i högermarginalen..Galet!!:)

Det här är jätteroligt:) Varit inne på makemebabies.com? Man laddar upp en bild av sig själv och en på sin hjärtevän för att se hur ett framtida gemensamt barn kommer att se ut. Det är inget att hymla med..ni ser ju själva, min och Blunders bebis är ingen skönhet direkt.. noll hållning, ingen hals..och frisyren ska vi bara inte prata om. Uh, jag undrar var alla dessa drag kommer ifrån? Vems är felet, mitt eller Blunders?:) Oavsett.. som alla andra blinda föräldrar kommer vi givetvis att bortse från dessa defekter, förmodligen bara blunda för det. Vi kommer ju såklart att tycka att vårt barn är den sötaste och vackraste lilla varelse som någonsin satt sin fot på vår jord.. Hmm, eller? Vi kanske helt enkelt ska inse våra begränsningar och hålla oss helt till marsvin istället:)

Det har ju regnat en del idag, skurar och solsken om vartannat.. iallafall i Södern. Så nu på eftermiddagen, någon gång efter "klockan-tre-fikan" blickar jag ut genom fönstret på mitt kontor och upptäcker regnbågen. Den kanske inte dyker upp jätte, jätte ofta så att man tänker på det, men man har ju ändå hunnit med att se en och annan regnbåge i sitt liv. Ändå upphör jag aldrig att fascineras så fort den visar sig. Och det är bara för ett ögonblick, någon minut som man får ta del av den..sen är den borta igen.
Vackert!:)

♥

KLOCKRENT OCH VACKERT!:)