LucyVida

Jag står inne på tjejtoan på ett stökigt och högljutt Tivoli. Jag är inte ensam. Framför mig står världens bästa tjej och ger mig en kärleksförklaring som inte är av denna värld. Hon tar tag i min arm och håller den hårt, som att det ger extra tyngd till varje ord som kommer ur henne. Som för att jag verkligen ska förstå hur viktigt det är, det hon säger. Jag blir helt mållös. Tagen. Alla ljud och röster utanför toalettdörren domnar bort till ett blekt och dimmigt bakgrundsblurr. Det snurrar i mitt huvud och det känns som att jag står bredvid och utanför min kropp och betraktar hela samtalet.
Varför är jag så dålig på att ta emot hyllningar och fina ord? Jag önskar att jag var bättre på det.
Men tyst står jag där med flackande blick och glansiga ögon. Generad och smickrad. Stum och rörd.

Plötsligt börjar någon banka hårt på dörren. Brandlarmet har gått och lokalen måste utrymmas.
Vår stund kommer till ett abrupt slut men hon hade fått sagt allt hon ville.
Och jag glömmer aldrig.

Se vad kärlek kan göra. Det finns ingen större makt i världen än kärleken.